När blir mitt liv mitt?
"If i were you"....well you're not!!!
Sen jag föddes har mitt liv varit utplanerat....levt efter mätstockar...regler...normer...inte bara samhällets normer...ärligt talat är det knappast samhällets normer över huvudtaget...
varje rörelse har sin beräkning...sin konsekvens..."jag fick 98 %!!!" " varför fick du inte 100?"
Jag vill bara veta när mitt liv ska bli mitt egna...där jag kan ta ett steg åt höger utan att behöva tänka på världen, även om det kanske borde tas åt vänster...
"Amen bells, varför säger du inte bara...varför gör du inte bara...varför inte bara...???????" ,,,,jo, för jag är inte du...
men de strimmor av ljus som lyser upp mitt mörka rum är värda att stå ut med mörkret för...mina vackra systrar som jag skulle dö för och som är minst lika mentala som jag...min svåger som tar ordet knäpp till en ny nivå och ger möjlighet till helt nya böjningar av adjektivet " tönt".....min banana som sakta men säkert blattifieras av mitt sällskap för att hon inte orkar med mina mördarblickar när hon frågar om hon får ta ett glas vatten...
det blir nog lättare..säkert lättare...kanske lättare.......jag brukar bara undra när...borde jag undra om istället?
